fan

jag slocknade tills nu och hade tänkt sätta mig med all plugg nu, jättemotiverad. gick ner till vardagsrummet när jag vaknade och fick veta att dom jag hade sett mest fram emot kan inte komma till min student.

Jag borde inte vara arg, eller ledsen. Jag älskar dom så sjukt mycket och det är för deras skull dom inte kommer, men jag känner verkligen blandade känslor.
Jag har nöjt mig med att föreställa mig en student med jätte jätte FÅ människor för att mina släktingar ska trivas, och jag var så lycklig över att det är bland annat dom jag ska leta efter

ibland suger det att vara en riktig blatte. eller nej, det här är inte ens riktig blatte. jag vet inet vad det är
det blir min familj, jag, och vänner

Men hur kan jag vara arg? Deras skäl att inte åka är inget annat än rätt, och jag borde vara tacksam för att jag ens har familj ock vänner, men ni som är där vet hur mycket jag hade sett fram emot det här. jag har bokstavligen drömt om det här, både dag och natt, och av allt jag har tänkt kan gå snett var inte det här räknat till
det är bara tråkigt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0